Åter på Livgardet och slutövningen hägrar.

Ahhhh...

Åter på luckan hemma på livgardet. Nu börjar allt närma sig slutet. Nu kommer vår grupp splittras, reatrossen kommer åka ner i förväg och påbörja sin mission. Efter 6 veckors utbildning, alfapet, fys och oändligt mycket dåliga skämt kommer det bli tomt utan farbror Jurassic och Uncel Seb. Vi kommer sakna våra kamrater, men snart är vi nere hos er för nya äventyr.

Uncle Seb förbereder sin övervintring på Balkan.

Dagens schema för min lilla grupp är mintjänst. Det finns fortfarande minfält kvar nere i Kosovo.
Lokalbefolkningen har efter 12 års lugn lärt sig leva med denna nya faktor i infrastrukturen. För ett betongbarn uppvuxen på tunnelbanans blålinje kommer det bli en ny del av vardagen. Lika bra att släppa game of the week "GeoMaster" på iPhonen  och lyssna fullt ut. Löjtnanten som håller kursen är av 08-blod och passionerad i sitt ämne.

Riktigt scary stuff.

Senast förra året dödades 4 barn av rester av en klusterbomb nere i Kosovo. Riktigt otäcka saker som alla parter i kriget släppte över landet. War is hell.

Efter mängder av powerpoints, visning / klämma / känna på olika nationers mintyper, en prommis i "minträdgården" är det tid för försvarsmaktens kanske heligaste stund innan lunchen. "Innanlunchenfika". En termos, kamrater, snus, snabbkaffe och en solig höstdag ger livet i grönt en extra guldkant.

Sheriffen, Halmstad och jag har kvalitetstid vid Sofiero, en trevlig stund hösten 2010

Efter lunchen är det tid att gå från teori till praktik. Här ska letas minor med hjälp av en "pik" eller bajonett, valet är fritt. Piken blev mitt val, detta ingår givetvis inte i standardutrustningen. Någon har säkert tänkt igenom varför. En sak är att leta efter minor i en sandlåda bland kamrater, men att göra detta i skarpt läge vågar jag inte ens tänka på hur det skulle kännas.

Min första mina, jag fick nog inte godkänt vid första försöket.  Repetition är inlärningens moder .

Som tur är Sheriffen en naturbegåvning till att leta minor. Min taktik är satt, jag går inte pointman på nya stigar.

Dagens sista moment blev att säkra och söka efter bomber och granater i fordon. Senariot var två bilar, som vi skulle inspektera efter eventuella faror. Jag tog god tid på mig. Resultatet blev: första bilen - inga bomber, andra bilen - en sprängladdning i fronten. Facit blev något helt annat. Första bilen - 2 granater, en fjärrutlöstbomb modell större. Andra bilden - 2 granater, en sprängladdning och två andra "farliga saker". 

Sprängladdning av modellen "franzjägerbryt design Dynamit Harry" som jag faktiskt kunde se under fronten på bilen.

En av de laddningar jag inte lyckades hitta, en klassisk Ericsson "hajfenamobil med tillhörande sprängmedel. Det är långt mycket svårare att hitta laddningar än man kan tro. Lärorikt moment som får en att tänka en och två gånger om eventuella hot och faror som faktiskt råder nere på insatsområdet.

Tidigare nämnde jag Kebakhaket som serverade fri sås som specialitet. Detta älskade vi, och det har totalt blivit 4 besök. Nu måste vi fysa bort all den härliga såsen.

Gruppens #1 lunchhak när vi är i Uppsala - "fri sås koncpetet" är en vinnare.

Klockan är redan 23:02, och det är några tappra soldater som läser böcker, kollar på film på sina Mac datorer. Övriga sover snarkande. Imorgon börjar vår slutövning. Packningen är klar, stridsvästen är iordningställd, Johnsson & Johnsson talk är packat, ny musik i iPhonen. Jag är redo, spelet kan börja. 

Jag har även fått tumme upp från högsta chefen att göra en officiell www.ks22.se sida, som anhöriga, och övriga kan följa. Det kan bli ett kul projekt. FS19, den tät som nu är nere i Afghanistan har gjort en www.fs19.se , så vi vill juh inte vara sämre. Mycket bra jobbat Robban FS19.

All the best, sov sött.

/hek